Garn och ull

När jag fyllde år i augusti fick jag en fantastisk present av min mamma: En prenumeration på en ullklubb! Efter att ha kollat runt så valde jag Dibadu, en tysk färgare som framför allt har fördelen att det var lite billigare än de andra. Dessutom verkar man få rätt mycket ull i en sändning (minst 200 gram), så man inte bara har små 100 gramsnystan i varje färg.
Nu har jag fått en avi från posten och jag är ganska säker på att det är min första ull, så det ska bli hemskt roligt att gå och hämta paket efter jobbet idag.

Min man har börjat lägga båda barnen nu, så jag har en längre tid för mig själv på kvällarna. Det innebär att jag hinner ta fram spinnrocken och spinna en del åtminstone någon gång i veckan. Jag jobbar på min mjuka regnbågsull, som jag delat upp i sina färger för att det ska bli lättare att planera och ha kontroll över tröjan jag stickar. Nu är den rosa delen klar, och jag har blått och gult kvar.

Det har jag tyvärr inga kort på ännu, men däremot fotograferade jag två andra garner som jag spunnit i somras och förra sommaren.

Det första är också fantastiskt mjukt och lent, jag köpte en blandning av ull från World of Wool och minns inte längre exakt vad det var. Merino och silke tror jag, och kanske något annat också. Egentligen skulle garnet bli en födelsedagspresent till min svärmor, men det hann inte bli klart i tid så hon fick ett annat handspunnet garn istället.

Här försökte jag anstränga mig för att spinna tunt och jämnt. Det är ungefär fingering-tjockt, 70 gram och 243 meter långt.

Jag älskar lystern i det här garnet, det ser verkligen ut som silke och glider som silke mellan fingrarna också. Det känns verkligen som ett garn som borde få bli en sjal, men jag vet faktiskt inte om jag vill ha en rödrosa sjal.

Det andra garnet jag spunnit är nästan det motsatta. Om jag försökte spinna tunt och jämnt med det röda så försökte jag här spinna ojämnt och tjockt. Det är nog mitt favoritsätt att spinna, att göra ett ganska lösspunnet garn med en tydlig handspunnen känsla där man bara "gladspinner" med långa drag och inte nojar över resultatet.

Ullen är merino färgad av Playsweetmusic i en härlig bubbelgumsrosa färg. Det blev 301 meter långt och 95 gram tungt, ungefär sport-tjocklek. Det här garnet är också mjukt och har den där härliga merino-stunsen. Jag vet inte vad det här ska bli heller, men jag tror att jag kanske ska spara det och se om något av barnen får en rosa period någon gång och t ex behöver en mössa.

Ett tredje garn skymtar till höger på den första bilden av det rosa garnet, men på något sätt råkade jag ta bort alla foton av det från kameran så det får jag visa upp en annan gång.