Min styvsyster fick barn i somras. Det blev Paltens allra första kusin, och är jätteroligt även om det är trist för oss att de bor i Malmberget så vi inte kan ses så ofta.
Jag stickade en kofta till bebisen i Onion Organic Cotton + Merino, ett mjukt och ostickigt garn med fina färger. Det enda problemet med det för bebisstickning är att det inte är tvättmaskinssäkert, men eftersom min styvsyster stickar själv så hoppas jag att det fungerar ändå.
Jag stickade efter mönstret Baby Sophisticate av Linden Down, ett genomarbetat och bra mönster som finns i massor av storlekar och som över 6000 personer stickat tidigare på Ravelry.
Mitt enda problem var att knapparna hamnade lite för högt uppe. Det ska egentligen vara tre knappar, men jag sydde igen den översta och använde bara de två undre och då tyckte jag att det funkade.
Mottagarna blev väldigt nöjda, och hälsar att barnets gammelfaster trott att koftan var från 40-talet. Det tar jag som beröm.
Det är förresten spännande hur olika färgerna blir på fotona, trots att de alla är tagna vid samma tillfälle på samma ställe.
Först försökte jag med ett annat mönster som egentligen är rätt för den här garntjockleken, men jag har insett att det inte fungerar att sticka i "rätt" tjocklek för mig. Jag stickar så löst att jag måste sticka allt i mönster som är tänkta för tjockare garn. Den här koftan ska alltså stickas i aran-garn, men jag fick ungefär rätt storlek när jag stickade den i worsted.
När jag nu insett det så går det hemskt mycket enklare att planera mina stickningar, och jag slipper repa upp varenda grej jag gör för att de blir för stora. Det känns som ett stort steg framåt i stickningen (eller som att jag levlat, som de säger i Rätt Avigt), att jag nu kan vara mer säker och slipper repa upp så fruktansvärt mycket som innan.
Det här blir mitt inlägg till veckans möte med Husmorsskolans Nya Syförening. Titta in där för att se vad andra har gjort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar